Lilla Vera

One Response to Lilla Vera

1. Eva says:

   lördag, 06 mars 2010 at 14:47

   Åh vilken liten sötis! När man ser så här små barn känns det så tråkigt att man har den här tiden bakom sig, att det inte blir fler barn. Fast, jag får väl se framåt och hoppas att min dotter skaffar barn
   Sv: Snällt av dig att tänka på mig, men det har blivit stor skillnad här hemma. Mycket lugnare. Förut var jag ju livrädd, tänkte att det var något riktigt onskefullt som var efter mig. Men med tiden byttes rädslan till ilska. Vad är det för några som vågar terrorisera mig i mitt eget hem. Jag blev fly förbannad, så jag började konfrontera dem. Befallde dem att ställa sig på en plats där jag kunde känna av dem med mina pekare. Sedan började jag skälla ut dem efter noter. Det har haft effekt. För en tid sedan gjorde jag en rening. Efter det fick jag en liten, liten rispa. Kallade hit den som gjort det och läste lusen av den, samtidigt som jag skickade en hälsning med den till den som skickar hit den/dem. Sedan stod jag där ända tills den vek undan och försvann. Nu är det väldigt lugnt. Så jag tror det kommer att ge sig. Det handlar nog mycket om att inte vara rädd, att liksom ta makten, kontrollen.
   Kram,
   Eva