Och jag antar att jag inte är den enda som känner sÃ¥. Mina föräldrar tillhör de yngre äldre och än sÃ¥ länge klarar de det mesta själv men sÃ¥klart sÃ¥ är orken inte som den varit. För ett tag sen skjutsade jag min mor till lasarettet för hon skulle kontrollera om hon har kol, veckan efter var det fönstertvätt hos far och syning av gardiner och   i morgon ska min far till sjukan i VästerÃ¥s för kontroll. Jag vet att han inte kör sÃ¥ gärna längre men han skulle aldrig be mig om hjälp, sÃ¥n är han. I morgon har jag lektion och grupparbete. Missar man grupparbetet sÃ¥ fÃ¥r man lämna in uppgiften själv och dÃ¥ blir det en massa merjobb. Plus att jag har lektion och det kan räcka att man missar en lektion för att komma efter.  Livet är sÃ¥ att först sÃ¥ tar föräldrarna hand om oss (förhoppningsvis) och sen blir det tvärtom.  Jag hade gärna delat pÃ¥ mig sÃ¥ jag kan vara hos de som behöver mig samtidigt sÃ¥klart. Nu har vi kommit överens om att far ringer mig om det skulle knipa……..hm..men jag vet innerst inne  att det gör han inte utan dÃ¥ Ã¥ker han taxi. Jag har inte bestämt mig än och har även pratat med en skolkamrat att jag kanske inte kommer. Jag fÃ¥r se i morgon hur jag gör. Jag vet att det är mÃ¥nga där ute som känner igen sig.

Gjorde en enkel liten bild i Ps för att skingra tankarna.