Idag känner jag en ledsen känsla i magen. Jag känner inte igen känslan riktigt. Visst har jag varit ledsen, visst har jag sörjt men denna känsa är något annat.

Jag har sett fram emot denna dag i många år, jag har längtat efter att mitt liv tar en annan riktning. Vad är det jag menar undrar säkert ni och det ska jag nu tala om.

Idag var jag upp till badet för första gången i år för att sola lite. Bad blev det inte pga det vi kvinnor får stå ut med ibland..annars hade jag doppat mig. Älskar ju det ju. I allafall så packade jag väskan men lite melon, bok, telefon och en liten peng för att Julia skulle få lunch. Julia hade redan cyklat upp före mig.
Väl där så lade jag mig tillrätta efter att jag letat rätt på Julia.
Hon var inte ett dugg intresserad av mig eller att hålla mig sällskap. Nopp. Hon och hennes kompisar hade annat för sig. Julia har ju fått gå upp till badet själv från och med i år. Hon har kunnat simma i flera år.
Helt plötsligt kände jag mig överflödig. Min Julia har blivit stor och så kom kom den knepiga känslan. Sorg över att inte ha några fler barn att gå upp till badet med
Men hallå!!!!!!!!!! Jag har ju längtat efter att kunna gå upp till badet och bara koppla av utan att behöva hålla koll på barn så det inte händer något men nu hade inte Julia tid för mig. Kompisar och lite koll på killar lockar mer.
Jag borde väl njuta nu antar jag men det är svårt då ens barn växer upp och man inte är behövd på samma vis. Jag ska ju finnas för dom men de måste ju även få skapa sig egna liv.
Jag är i allafall lite ledsen idag eller vad är det jag känner?
Här nedan ser ni min utsikt från där jag låg

Nu åkte min stora son till Västerås några dagar med tåg. Och min lilla son kommer hem med tåg från Jönköping. Mina barn börjar bli stora och jag får mer tid för annat. Känns tomt men jag antar det är en vana.

Igår fm kom min son hem med ont i magen och kräkningar. Då magsjukan härjar så trodde jag såklart att det var magsjukan, reagerade bara lite på att han inte mådde illa utan var tvungen att dricka vatten hela tiden för att kunna spy då magen krampade.

Jag åkte iväg vid 12,30 då jag skulle jobba mellan 13-22. Jobbarkvällen var lugn och då jag kom hem strax efter 22 så gick jag in till Robin för att kolla hur han mådde. Han var trött och hade ont i ena sidan. Kräkningarna hade fortsatt hela dagen. Men han var inte speciellt dålig utan hade fortfarande symptom för magsjukan.

När jag duschat så satte jag mig framför tv då Robin kommer ner för trappen , stapplandes. Nu är han kallsvettig och vill kräkas hela tiden. Han sätter sig i soffan men kan inte lägga sig ner för att det för för ont i ena sidan. Jag ringer 1177  för att prata med sjukvårdrådgivningen. De pratar lite med mig och sen med Robin som kräks samtidigt som han pratar i telefon. De skickar mig till SOS Alarm som skickar en ambulans då Robin inte klarar att ta sig in i en bil själv.

Ambulansen kommer och de tar hand om Robin på bästa sätt. Jag bestämmer mig för att åka efter så jag hinner plocka i lite grejer i en väska åt Robin.

När de åkt kom rädslan, de hade ju talat om att det nog var blintarmen men de var inte säkra. Nu blev jag rädd, sprang barfota ut till en granne för att låna bil (min är trasig..igen) . Fick låna min kompis Anettes bil. Snabbt in , plockar ihop lite grejer åt Robin och sen ut i bilen. Det är mörkt och regnet öser ner. Jag förstår mig inte på bilen så jag får åka med halvljus hela vägen in till Västerås där jag stannar och tankar då jag inte vet hur mycket bensin det är i bilen.

När jag stÃ¥r där grÃ¥tandes sÃ¥ kommer jag pÃ¥ att mitt betalkort är hemma. Panik igen…tänk om jag fÃ¥r soppatorsk? Men som tur är sÃ¥ har jag ett annat kort i plÃ¥nboken, ett kort som jag använder dÃ¥ jag delar upp betalningen pÃ¥ mina linser och det fungerar att tanka med det.

När jag kommer till akuten sÃ¥ hittar jag Robin i ett rum. Det är fullt med fulla och skadade studenter överallt inne pÃ¥ akuten. De härjar och stör. Hm…Det blir en lÃ¥ng väntan med provtagningar osv. Vi fÃ¥r komma upp pÃ¥ barnavdelning vid 5 pÃ¥ natten. Vi hamnar i ett observationsrum där det redan ligger en pojke som ocksÃ¥ har ont i magen. Jag fÃ¥r en kudde och filt och försöker slumra brevid Robin som ligger med dropp.

Dagen blir lång. Kl 13,30 kommer så äntligen Robin in för operation. Eftersom han inte är 18 år (han är 18 om 3 veckor) så får jag vara med då de söver honom. Han var inte orolig men det var jag. Sen blir det en väntan på 3 timmar för mig innan jag får träffa en nyvaken Robin. Det var blintarmen, den var infekterad och ful. Han har haft känningar av den förr så nu är det skönt att den är borta.

Uppe på avdelningen så får han eget rum med en stor plattTV på väggen. Lite att äta och han mår redan lite bättre. De har gått in med en kamera i navlen och under den gjort två stycken titthål. Jag åkte hem igår kväll då jag inte sovit något och kände att jag måste hem och byta kläder mm. Jag pratade med Robin igår innan jag somnade runt 22.

Nu ska jag göra mig iordning för att åka och hämta hem min son. Jag kommer aldrig att glömma skräcken jag kände då jag åkte in i mörker och regn in till akuten i västerås, kände mig så ensam och orolig,  men är så tacksam att det bara var blindtarmen och att han kommer att bli bra igen. Jättetacksam mot min kompis Anette som lånade ut sin bil och som fanns där till tröst.

Mina barn är mitt allt, mina hjärtebarn. De är det bästa jag har och det finns inget värre för en förälder tror jag än när de blir sjuka och man känner sig maktlös.

Tema Svartvit nr:290 (100 av 365 foton)

Här koncentrerar sig sonen Robin på sin telefon. Dagen till ära så är håret svart. Denna man byter hårfärg några ggr i månaden.

Eget tema Koncentration nr:6 (87 av 365 foton)

Passade på att fota sonen Rasmus när han väntar på att vi ska åka och möta upp de andra som ska med på klassresan till Spanien för att senare fara mot flygplatsen i Västerås.

Tema Vänta nr:352 (86 av 365 foton)

Denna känsla som man känner då man känner att man inte har någon makt att förändra något till det bättre.

Jag känner sådan maktlöshet just nu .  Hur jag än  vänder och vrider på saken så känner jag bara maktlöshet, vet inte hur jag ska bära mig åt.

Jag har fått för mig att jag kan förflytta berg då det gäller min familj. Gäller det något med barnen så har jag alltid känt att jag kan leda de rätt om de är på villovägar men nu står jag där och kan bara se på. Förbenade maktlöshet, varför finns du?

Att stå brevid och inte kunna göra något, inte påverka vare sig med tårar, skäll, straff eller kärlek gör att jag känner mig så liten. Att vara förälder är ett livslångt åtagande och helt ärligt så tar det ibland all min lediga tid i tankarna.

Jag vill skydda mina barn från allt och alla som kan göra de ont men kanske är det så att de måste gå på sina egna nitar, lära sig av misstagen och  lära sig för livet.

Känner mig så maktlös och jag hatar den känslan.

Idag klippte jag min äldste son. Han har tjatat länge. De vill fortfarande att jag klipper istället för en frissa. Medans jag klipper så säger han att jag kan ju fota för 365 foton och använda temat Gratis för om jag klipper han så kostar det ju inget och såklart så nappade jag på det fast han menade att jag skulle visa upp bakhuvudet Ligger lite efter med fotona så nu trillar det in foton på bloggen i snabb takt. Mina fina stora son

Han är inte färdigklippt på bilden utan han ville spegla sig för att kolla så det blev rätt innan jag fortsatte

 Tema Gratis nr :89 (66 av 365 foton)

Idag fotade jag Julia och hennes kompis när de skulle gå påskkärringar. Kul att se skillnaden från förra året då det inte fanns en gnutta snö någonstans.

Nathalie och Julia påsken 2009 (lite taskig bildkvalite)

Samma barn och samma plats fast år 2010. I bakgrunden sen man den gråa och trista snön.

Fortsätter  med ett kort till  på Julia och Nathalie som påskkärringar år 09 och idag år 10. Dom är sig rätt lika fast det gått ett år mellan bilderna.

Jag hade såklart kameran med mig till badet igår men då det inte gillades av badvakterna att jag gick omkring och fotade så blev det inte så många. Jag kan förstå att det inte gillas, jag vill heller inte att bli fotad i badkläder Många tog kort med mobilkameran och mindre kameror men de syns ju inte lika bra som min stora Nikon. Här kommer iallafall lite foton så ni som inte varit där och kanske vill åka dit får se hur det ser ut. Ungarna tyckte det var kul och jag tycker väl att det var ok, saknade dock ett behagligt rum att relaxa i.

Den gula tunneln är den smalaste och brantaste. I den blå är det mörkt med enstaka färgade lampor som lyser.

Läsa resten? »

Idag har vi varit men dotter Julia med kompis Janina och badat på Aqua Nova i Borlänge. Här ser ni en bild på de tre rutschkanor man kan åka. Idag var det strålande sol och jag passade på att fota utsidan. Jag kommer med fler bilder därifrån i ett annat inlägg.

Tema Bad nr:12 (55 av 365 foton)

Idag har jag åter igen haft en bra dag på BaraVara. Jag nämde förra veckan att min dotter har en slags ballonger som är fyllda med någon slags mjöl och dekorerade med ögon och hår. De finns att köpa på Coop här bla. Jag tror att de är till för att sitta och klämma på, ett slags avstressande ting Min dotter och hennes kompisar kallar de Tuttisar och jag trodde att de hette det men det gör de inte har jag förstått utan det är  nog något barna här hittat på (tror jag)

I allafall så nämde jag det för personalen på BaraVara och då kom en på att såna skulle vi försöka göra själva Så förmiddagen bestod i att fylla ballonger med potatismjöl med hjälp av tratt och allehanda saker att peta ner potatismjölet med. Kan tala om att det var potatismjöl över hela bordet och att vi hade en rolig stund allahopa.  Det var inte så lätt att få ner mjölet i ballongerna men vi kom på att det är lättare om man blåser upp ballongen några gånger så den töjer sig.

Så här kan en tuttis se ut, en sån man köper. Har fotat Julias

På eftermiddagen kom min lärare i Utvecklingsstörning/Funktionshinder och hälsade på. Kollade om jag skötte mig och det tror jag att jag gjorde Jag tränade även lite tecken på datorn. Faktiskt riktigt kul att lära sig teckna med händerna, funderar starkt på att gå någon kurs eller cirkel för att lära mer. Jag försökte även att virka överdrag till de Tuttisar vi gjorde men det blev inge bra, blir nog bättre om man klär de med nylonstrumpa eller någon tyg . Rätt så härliga att sitta och klämma på

I morgon är en ny dag på BaraVara och jag kan säga att jag trivs väldigt bra och skulle nog inte ha så mycket emot att vara kvar där

Julia är presis som sin mor (läs Leila)  beroende av öronpluppar för att kunna sova. Hur jag blev beroende av dom är en lÃ¥ng historia som jag tar en annan gÃ¥ng.  Jag vet……inte bra för en nioÃ¥ring men det är inte sÃ¥ lätt att fÃ¥ henne att sluta. Jag smyger upp innan jag somnar och tar ur de ur hennes öron.

Iallafall sÃ¥ brukar jag och Julia lägga dom i en liten ask pÃ¥ hennes skrivbord. PÃ¥ kvällen dÃ¥ hon ska sova och jag hämtar tvÃ¥ proppar sÃ¥ är asken tom????????????????????????? Jag vet ju att jag lagt i dom och Julia säger att hon inte rört dom. Happ…..bara hämta nya. Ibland hittar jag dom som försvann i Julias tvättpÃ¥se och visst har jag funderat varför de ligger där, även Julia.

Idag dÃ¥ Julia kom in pÃ¥ sitt rum, rÃ¥ttorna var lösa därinne. SÃ¥ fick hon se den ena rÃ¥ttan hämta en öronpropp, hoppa ner frÃ¥n skrivbordet och vidare till hennes tvättpÃ¥se. Tillbaka till skrivbordet för att hämta nästa.Tjuven blev avslöjad……nu vet vi hur öronpropparna hamnar i tvättpÃ¥sen. Ska lägga fler i burken sÃ¥ rÃ¥ttan fÃ¥r jobba lite. De andra tvÃ¥ verkar inte finna nÃ¥t nöje i det här.

Här har Julia fotat råttornas nya saker. Ett hus som de gärna sover i plus en hängbro

har jag lekt åt mina barn så länge jag kan minnas, ja så länge som de haft hår som varit för långt. Pojkarna har jag klippt i alla hår och gör det än trots att de nu är 15 och 17 år. Han som är 15 säger att frisörer är läskiga, för de frågar inte utan de bara klipper på som de tycker. Vet inte varför han tycker så utan de gånger han varit till frissan så har det blivit jättebra, ja förutom en gång då:) och då blev han nerrakad utom luggen och jag kan hålla med. De såg lite roliga ut , både han och hans bror som fick lika frilla. Men då var de 5 och 7 år. Den stora är inte rädd för frissan men han tycker det är bekvämt då jag klipper tror jag. Sen klipper han sina kompisar ibland. Julia har ärvt min hårfärg och sin pappas grova tjocka hår. Jag måste införskaffa mig en uttunningssax för det går inte att kamma igenom med varken borste eller kam utan jag måste ta det i omgångar. Jag har ju jättemjukt hår men Julia har tjockt och strävt. Det är dags att boka frissanbesök åt henne nu men innan hon ska dit så har jag sagt att hon måste sova i fläta för annars har hon stora tovor på morgonen då hon vaknar. Mannen han kör rakmaskin över hela skallen så det går fort och kostar inget.

Tema Frisör nr:65 ( 39 av 365 foton )

är ett bra redskap…….allra helst nu som den här vintern har varit. Här hÃ¥ller Julia pÃ¥ att skotta en glugg sÃ¥ vi ska kunna se snögubben pÃ¥ kvällen genom föntret. Han stÃ¥r där sÃ¥ stolt och lyser upp vÃ¥r baksida.

Tema Redskap nr:235 ( 35 av 365 foton )

Inatt då Julia sov så smög jag in i hennes rum för att fotografera hennes spöklampor. Hon har en hjärtlampa , en stjärna och dessa tre spöklampor då hon somnar. Sen innan jag lägger mig så släcker jag alla utom en spöklampa. Hon märkte inte att jag var i hennes rum och stökade då hon sov men jag hade tre råttor som granskade mig ingående och de undrade säkert vad jag höll på med mitt i natta med kameran på stativ stående på en stol

Tema Tre nr:312 (30 av 365 foton )